Behandling vid spel om pengar (hasardspelsyndrom)

IBT erbjuder behandling för spel om pengar (hasardspelsyndrom) utifrån en kombination av Kognitiv Beteende Terapi, KBT och Motiverande Intervju, MI. Dessa behandlingsformer är de som Socialstyrelsen rekommenderar i riktlinjerna för behandling av spelmissbruk och spelberoende (Socialstyrelsen, 2018). Behandlingen som IBT erbjuder följer Liria Ortiz behandlingsmanual, Till Spelfriheten (Ortiz, 2018) vilken utgår från KBT och MI.

Kombinationen av de två behandlingsformerna, KBT och MI, syftar till att öka följsamhet för behandlingsupplägget och minska återfall. Behandlingen kommer att ske i grupp med start januari 2020. Patienter kan även gå i behandling individuellt.

Målet med behandlingen är att den som har ett problematiskt spelande om pengar, ska få fungerande strategier för att komma till rätta med spelmissbruket eller spelberoendet och de negativa konsekvenser spelmissbruket eller spelberoendet medför för den enskilde. Det övergripande målet med behandlingen är att spelmissbruket eller spelberoendet ska upphöra helt, eller minska. Varje deltagare kommer också att arbeta efter individuellt satta mål.

Behandlingen innehåller 12 kurstillfällen under 12 veckors tid. Efter de första 12 veckorna övergår stödet till månadsvisa uppföljningar vars syfte är att skapa en långsiktig stabilitet i form av stöd i återfallsprevention samt insatser vid eventuella återfall.

Delltagarna kommer att få öva och modellera olika färdigheter i grupp eller individuellt. Tillämpning av färdigheterna kommer att ske i deltagarnas hemmiljö genom hemuppgifter efter varje session.

För intresseanmälan, vänligen maila ibt@telia.com

Referenser

Ortiz, L. (2018). Till Spelfriheten. Kognitiv beteendeterapi vid spelberoende. Manual för behandling individuellt eller i grupp. Stockholm: Liria Ortiz och LLOA Förlag.

Prochaska, J.O., & DiClimente, C.C. (1982). Transtheoretical therapy: Toward a more integrative model of change. Psychotherapy : Theory, Research & Practice, 19(3), 276

Socialstyrelsen (2018). Behandling av spelmissbruk och spelberoende. Kunskapsstöd med nationella rekommendationer till hälso- och sjukvården och socialtjänsten. www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-20

DSM 5: Diagnoskriterier för hasardspelsyndrom

A. Ihållande och upprepat problematiskt hasardspel som leder till kliniskt signifikant funktionsnedsättning eller lidande, vilket visar sig i minst fyra av följande nio under en 12-månadersperiod:

1. Behöver spela med allt större summor pengar för att uppnå den önskade spänningseffekten.

2. Är rastlös eller irritabel vid försök att begränsa eller upphöra med hasardspel.

3. Har gjort upprepade misslyckade ansträngningar att kontrollera, begränsa ellerupphöra med hasardspel.

4. Är ofta upptagen med hasardspel (ihållande tankar kring tidigare speltillfällen,analyserar och planerar kommandespeltillfällen, tänker ut olika sätt att få frampengar att spela med).

5. Spelar ofta när han eller hon är plågad av negativa känslor (hjälplöshet, skuld,ångest, nedstämdhet).

6. Återvänder ofta en annan dag i syfte att revanschera sig efter att ha spelat bortpengar ("jagar" förlusterna).

7. Ljuger för att dölja omfattningen av sitt spelande.

8. Har äventyrat eller förlorat någon viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet.

9. Förlitar sig på att andra kan ordna fram pengar för att lösa finansiella krissituationer som uppstår på grund av spelandet.


B. Spelbeteendet förklaras inte bättre med manisk episod