Om kognitiv beteendeterapi (KBT)
Kognitiv beteendeterapi (KBT) är ett samlingsbegrepp för en mängd olika bevisat effektiva metoder för att hjälpa människor till ett ännu mer meningsfullt liv, med ökad frihet och mindre lidande. En gemensam nämnare är att man får lära sig hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar ens mående. I behandlingen får man hjälp att titta närmare på sin nuvarande situation och utforska vad man kan göra för att komma närmare sina livsmål. Man får lära sig att ta steg mot sina mål och ta ut sin riktning i livet, samtidigt som man lär sig strategier för att hantera jobbiga känslor och tankar på vägen dit.
KBT kännetecknas av:
* Strukturerat, målinriktat arbetssätt, formulering av kort- och långsiktiga mål.
* Aktiv terapeut.
* Betoning av samarbete mellan terapeut och klient.
* Fokusering på nuet, mer än på det förflutna.
* Vetenskaplig utvärdering av metoderna.
* Förändring av metoderna i takt med nya forskningsrön.
* Användning av hemuppgifter som klienten utför i sin egen miljö.
* Pedagogisk inriktning för att ge klienten egen kontroll över sitt liv.
* Hög aktivitetsnivå. Behandlingen förutsätter att klienten aktivt arbetar med "hemuppgifter" mellan sessionerna. Klientens motivation är därför av avgörande betydelse.
* Kort behandlingstid.
* Vidmakthållandeprogram, plan för föhindrande av återfall och uppföljning.
En KBT-session är vanligtvis 45 minuter, en gång i veckan.
Det bör dock observeras att om klienten endast arbetar med sina problem under denna tid, kommer inte veckans resterande timmar till nytta i behandlingshänseende.
Därför ges rutinmässigt hemuppgifter som klienten arbetar med på egen hand, t.ex. att registrera sina reaktioner i problematiska situationer, läsa litteratur, aktivt uppsöka fobiska situationer och genomföra gradvis exponering, hantera problematiska tankemönster. Hemuppgifterna gör att behandlingstiden förkortas.
KBT är i regel en korttidsterapi på ca 12-25 sessioner. Behandlingen kan även vara kortare eller längre än så.
KBT-sessioner struktureras så att tiden används på ett ändamålsenligt sätt. Graden av struktur varierar utifrån problemtyp och i vissa fall kan en lägre grad av struktur vara ett led i behandlingen.
Det strukturerade arbetssättet förmedlar till klienten att bli en målorienterad och aktiv problemlösare på egen hand. Terapeuten hjälper klienten i den rollen, s.k. hjälp till självhjälp. Mot slutet av behandlingen sker besöken allt glesare och avslutningsvis sker ofta uppföljande besök.
Behandlingsmetoder inom KBT
Ett vanligt första inslag bland KBT-metoderna är psykoedukation som består av information om klientens problem och möjliga uppkomst- och vidmakthållandefaktorer.
En annan vanlig metod är exponering, där klienten gradvis konfronteras med olika stimuli som utlöser ångest, i enlighet med upprättad ångesthierarki.
Ångest och panik är två helt naturliga känslor som många människor har erfarenhet av, men för vissa tar ångesten alltför stor plats och styr livet. För att behandla detta så jobbar vi inom KBT ofta med någon form av exponering. Det betyder att klienten gradvis konfronterar det som orsakar ångesten och metoden har visat sig vara väldigt effektivt. Särskilt för klienter med panikångest, tvång och olika former av fobier.
Exponering görs systematiskt och i små steg. Klienten får uppleva att det man fruktar minskar i betydelse om man stannar kvar i situationen och exponering får ske i små steg tills ångesten avklingar och minskar. Det kan ske både i verkligheten och i fantasin, det sistnämnda i de fall där verklig exponering inte är möjlig (t.ex. vid svåra minnen efter olyckor, rån, överfall).
Kognitiva metoder syftar till att förändra klientens tankar, ofta som en förberedelse inför andra beteendetekniker. Det sker i en process där klienten lär sig att identifiera problematiska tankar och känslor samt utveckla mer funktionella och hjälpsamma strategier för att kunna hantera situationer. Det kan kombineras med s.k. beteendeexperiment, då klienten skaffar sig betydelsefulla erfarenheter från verkliga livet.
En stor del av befolkningen blir någon gång i livet deprimerad. När man är deprimerad upplevs allting som tungt och meningslöst. Energin man vanligtvis har är som bortblåst och man finner sig fast i en ond spiral där man bara sjunker djupare och djupare. Ibland förekommer brist på vissa aktiviteter i tillvaron. En vanlig behandling vid depression inom KBT kallas beteendeaktivering och går ut på att man bryter och försöker vända spiralen. I stället för att undvika saker som är jobbiga finner terapeuten och klienten sätt att bete sig på ett mer långsiktigt och förstärkande sätt. Beteendeaktivering är därför en central komponent vid problem där klienten konstateras vara i behov av att göra mer lustfyllda saker. Först hjälper terapeuten klienten att göra en lista på aktiviteter som hon/han tyckt var roliga tidigare. Därefter gör terapeut och klienten tillsammans ett aktivitetsschema för att återföra dessa till patientens liv.
Om klientens problem är stress arbetar man med målet att uppnå balans i livet och identifierar främjande och hindrande faktorer för att uppnå balans. Man bygger upp relevanta kunskaper och tränar praktiska verktyg för öka på de främjande och minska de hindrande faktorerna. Stress kan vara något positivt, en drivkraft, men kan också ta överhanden och påverka våra liv negativt. Stress uppstår när man upplever att de krav man utsätts för överstiger de resurser man har. Påfrestningen kan leda till onda spiraler med allt fler stressbeteenden.
Ytterligare ett vanligt inslag i KBT är färdighetsträning. Vissa problem kan bero på brister i sociala- och interpersonella färdigheter. Dessa kan då förändras med hjälp av psykoedukation och rollspel. Terapeuten fungerar som modell och det som tränas är ofta ögonkontakt, kroppsspråk, att hävda sig själv, att prata tydligt osv. Social färdighetsträning förekommer ofta som inslag i KBT-behandling vid schizofreni men även vid social fobi.
Andra behandlingsmetoder som erbjuds vid vår psykologmottagning är dialektisk beteendeterapi (DBT) och Acceptance and Commitment Therapy (ACT) som vidareutvecklats från KBT och uppmärksammats i Sverige på senare år. Forskning har visat att ACT ger goda resultat vid kronisk smärta, stress, depression, ångest och ätstörningar. ACT syftar till att hjälpa människor hitta ett fungerande förhållningssätt till tankar och känslor, bl a med hjälp av mindfulness, och stötta människor i att välja aktiviteter i vardagen utifrån värderad riktning och därigenom leva ett rikt, värdefullt och meningsfullt liv.